Diarré är en av de vanligaste anledningarna till att hundägare söker veterinärvård. Lär dig vad du kan göra hemma, när det är dags att kontakta veterinär och vad forskningen säger om behandling.

Diarré är en av de vanligaste anledningarna till att hundägare söker veterinärvård. De flesta hundar drabbas någon gång under sin livstid, och i de allra flesta fall är orsaken ofarlig – hunden har ätit något olämpligt eller reagerat på ett plötsligt foderbyte. Men ibland kan diarré vara ett tecken på något allvarligare.
Den här artikeln går igenom varför hundar får diarré, vad du kan göra hemma, när det är dags att kontakta veterinär och vad forskningen säger om vanliga behandlingsmetoder.
Diarré innebär att hundens avföring blir lös, vattnig eller slemmig, och att hunden behöver bajsa oftare än vanligt. I normalfallet ska en hunds avföring vara formad, fast och lätt att plocka upp. När tarminnehållet passerar för snabbt genom tarmen hinner inte den vätska som normalt absorberas i tjocktarmen tas upp, vilket gör att avföringen blir lös.
Uppstår plötsligt och varar oftast några dagar. Vanligtvis ofarlig och går över av sig själv med rätt omvårdnad.
Besvären återkommer under flera veckor eller längre. Bör alltid utredas av veterinär.
Orsaken till att en hund får diarré kan vara allt från något helt ofarligt till ett allvarligt medicinskt tillstånd. Här är de vanligaste orsakerna:
Den absolut vanligaste anledningen till akut diarré hos hund är att hunden har ätit något olämpligt – matrester, skräp under en promenad eller för fettrik mat. Även plötsliga foderbyten kan rubba tarmfloran och ge lös avföring. Därför rekommenderas alltid en gradvis övergång vid foderbyte, helst över fyra till sju dagar.
För stora portioner eller för fettrikt foder kan också vara bidragande faktorer. Kontrollera alltid hållbarhetsdatum på hundens mat – dåligt foder kan orsaka både diarré och kräkningar.
Hundar är känsliga för förändringar i vardagen. Flytt, resor, nya familjemedlemmar, höga ljud eller andra stressfaktorer kan påverka mag-tarmkanalen och orsaka diarré. Stressrelaterad diarré går oftast över när hunden har vant sig vid den nya situationen.
Virus, bakterier och tarmparasiter kan alla orsaka diarré. Parvovirus är en allvarlig virusinfektion som framför allt drabbar valpar och ovaccinerade hundar. Parasiten Giardia är särskilt vanlig hos unga hundar och kan ge långvarig diarré. Bakteriella infektioner med exempelvis Salmonella eller Campylobacter förekommer också.
Om diarrén är återkommande eller kronisk kan det finnas en medicinsk förklaring. Vanliga underliggande tillstånd inkluderar:
Kronisk inflammation i tarmen som kräver långvarig behandling och dietjusteringar.
Bukspottkörtelinflammation som kan ge både diarré och kräkningar, ofta kopplat till fettrik mat.
Överkänslighet mot specifika proteinkällor eller ingredienser i fodret.
Särskilt antibiotika kan rubba tarmfloran och ge diarré som biverkning.
Kan påverka hela kroppens funktion, inklusive mag-tarmkanalen.
Tumörer i mag-tarmkanalen kan ge kronisk diarré, särskilt hos äldre hundar.
Veterinärer skiljer ofta mellan tunntarms- och tjocktarmsdiarré, eftersom symtomen och orsakerna kan variera. Att notera dessa detaljer kan vara värdefull information för veterinären vid en utredning.
Notera avföringens utseende, frekvens och eventuellt blod eller slem – det hjälper veterinären att snabbare identifiera orsaken.
Om din hund har lindrig diarré men i övrigt verkar pigg, äter och dricker kan du ofta avvakta och behandla hemma under ett till två dagar. Här är de viktigaste åtgärderna:
Ge hunden lättsmält mat som inte belastar mag-tarmkanalen. Den klassiska skonkosten består av kokt vit fisk eller kyckling (utan kryddor) blandat med välkokt vitt ris, i proportionen ungefär en tredjedel protein och två tredjedelar ris.
Börja med små portioner – så lite som en tesked i taget för små hundar – och öka försiktigt under två till tre dagar om avföringen förbättras. Det finns också färdiga skonkostfoder att köpa hos veterinärkliniker och vetapotek, vilket är att föredra om hunden behöver skonkost under en längre period.
En hund med diarré förlorar vätska och elektrolyter snabbt. Se till att hunden alltid har tillgång till friskt vatten. Du kan även ge vätskeersättning för djur, risavkok eller blanda extra vatten i maten.
Hundar behöver normalt cirka 40–50 ml vätska per kilogram kroppsvikt per dygn, men vid diarré ökar behovet markant. Om hunden inte vill dricka frivilligt kan du försiktigt ge vatten med en matsked eller doseringsspruta i mungipan, under övervakning.
Uttorkning kan bli allvarligt snabbt, särskilt hos valpar och små hundar. Kontrollera genom att försiktigt nypa i nackskinnsvecket – om hudvecket inte faller tillbaka omedelbart kan hunden vara uttorkad.
Det finns flera receptfria fodertillskott som kan hjälpa till att stabilisera tarmfunktionen. Dessa innehåller ofta probiotika (goda tarmbakterier) och bindande ämnen. Exempel på produkter är Canikur, Pro-Kolin, Diarsanyl och FortiFlora. Preparaten finns på apotek och hos veterinären, och kan ges när hunden inte kräks.
Läs mer i vår artikel Canikur pasta – behandla diarré hos hund och katt för en djupare genomgång av forskningen kring probiotika vid diarré.
Forskningen på behandling av akut diarré hos hund har utvecklats mycket de senaste åren. Här är några viktiga slutsatser från aktuell veterinärmedicinsk forskning:
Antibiotika har historiskt sett använts frikostigt vid diarré hos hund, men moderna riktlinjer från European Network for Optimization of Veterinary Antimicrobial Therapy (ENOVAT) avråder starkt från antibiotikaanvändning vid mild till måttlig diarré. Forskningen visar att antibiotika inte har någon kliniskt relevant effekt på tillfrisknandetiden vid dessa fall.
Cirka 88 procent av hundarna med akut diarré tillfrisknar inom en vecka även utan behandling. Antibiotika kan dessutom rubba tarmfloran ytterligare och bidra till antibiotikaresistens. Endast vid allvarlig sjukdom med tydliga tecken på systeminfektion kan antibiotika vara motiverat.
Studier visar att probiotika och synbiotika kan förkorta diarréns varaktighet något och förbättra avföringskonsistensen snabbare, särskilt vid mild och okomplicerad diarré.
En randomiserad kontrollerad studie publicerad i Journal of Veterinary Internal Medicine visade att hundar som fick ett synbiotiskt preparat hade kortare diarréperiod och färre behövde ytterligare medicinsk behandling jämfört med placebogruppen. Effekten är dock generellt måttlig – probiotika bör ses som ett komplement, inte en ersättning för veterinärvård vid allvarligare besvär.
Den samlade forskningen är enig om att näringsanpassning – skonkost, små portioner och gradvis återgång till normalt foder – är den viktigaste åtgärden vid akut, okomplicerad diarré. I kombination med vätskeersättning och eventuellt tarmstabiliserande tillskott tillfrisknar de flesta hundar inom några dagar.
De flesta fall av diarré går över av sig själva med rätt omvårdnad. Men det finns situationer där du bör söka veterinärvård:
Valpar är känsliga för vätskeförlust och kan bli allvarligt sjuka snabbt. Kontakta veterinär redan efter sex timmar med diarré hos en valp. Äldre hundar är också mer sårbara och bör bedömas av veterinär i ett tidigare skede än friska vuxna hundar.
Vid ett veterinärbesök görs först en klinisk undersökning där veterinären känner på hundens mage och tar temperatur. Beroende på symtomens art och svårighetsgrad kan det bli aktuellt med:
Kontrollerar organfunktion och elektrolytbalans.
Undersöker parasiter och bakterier i avföringen.
Utesluter främmande föremål eller andra avvikelser i bukhålan.
Dropp för hundar som är uttorkade och behöver snabb vätsketillförsel.
Behandlingen anpassas efter orsak och svårighetsgrad. Lindrigt påverkade hundar kan ofta behandlas hemma med skonkost och tillskott. Hundar som är uttorkade behöver ofta vätskebehandling i form av dropp. I ovanliga fall, där det finns tecken på allvarlig infektion, kan antibiotika vara aktuellt.
Ett veterinärbesök för diarré kan variera kraftigt i kostnad beroende på hur omfattande utredningen behöver vara. En enkel undersökning kostar vanligtvis 500–1 000 kronor, men med blodprover, avföringsprover och eventuell röntgen kan kostnaden snabbt stiga till flera tusen kronor. Om hunden behöver läggas in för dropp och övervakning kan slutnotan bli ännu högre.
Med en hundförsäkring slipper du stå för hela kostnaden själv. Läs mer i vår artikel Att tänka på när du väljer försäkring till din hund.
Mycket går att göra för att minska risken för diarré hos din hund:
Gör alltid foderbyten gradvis över fyra till sju dagar för att ge tarmfloran tid att anpassa sig.
Ge inte hunden matrester, särskilt fettrik mat, ben eller kryddad mat.
Håll hunden vaccinerad enligt veterinärens rekommendationer – parvovirus kan förebyggas genom vaccination.
Avmaska regelbundet, särskilt valpar och hundar som vistas mycket utomhus.
Se till att hunden inte äter skräp, döda djur eller dricker från stillastående vatten.
Ge lagom stora portioner och undvik för fettrikt foder.
Diarré hos hund är vanligt och oftast ofarligt. Med skonkost, tillräcklig vätsketillförsel och lite tålamod tillfrisknar de flesta hundar inom några dagar.
Kokt kyckling eller fisk med ris i små portioner är grunden i all hemmabehandling.
Se till att hunden alltid har tillgång till friskt vatten – uttorkning kan bli allvarligt.
Vid blod i avföringen, kräkningar, slöhet eller diarré längre än 48 timmar – kontakta veterinär.
Om diarrén varar längre än två dagar, innehåller blod, eller om hunden visar tecken på allmänpåverkan bör du kontakta veterinär. Valpar och äldre hundar bör bedömas tidigare.
Djupgående genomgång av forskningen kring probiotika och synbiotika vid diarré.
Läs mer →Guide till specialkost och anpassad diet för hundar med specifika hälsobehov.
Läs mer →Jämför hundförsäkringar och hitta rätt skydd för din hund.
Läs mer →