Hur mycket mat behöver hunden? En portionsguide

Allt utgår från hur mycket energi hunden gör av med på ett dygn, mätt i kilokalorier (kcal). Beräkningen sker i två led.

Först räknar du ut hundens viloenergi (RER, Resting Energy Requirement), alltså den energi hunden behöver i fullständig vila för andning, cirkulation och cellfunktioner. Formeln är RER = 70 × (vikt i kg) upphöjt till 0,75. För en hund mellan 2 och 45 kg kan du använda den enklare varianten RER = (30 × vikt i kg) + 70. En hund på 10 kg får alltså en viloenergi på cirka 394 kcal, vilket stämmer med exemplet hos Ohio State Veterinary Medical Center.

Sedan multiplicerar du viloenergin med en faktor för livsfas och aktivitet för att få det dagliga energibehovet (DER, Daily Energy Requirement). Ungefärliga faktorer:

• Vuxen, kastrerad: 1,4 till 1,6 gånger RER
• Vuxen, ej kastrerad: 1,6 till 1,8 gånger RER
• Valp 0 till 4 månader: cirka 3 gånger RER
• Valp 4 till 12 månader: cirka 2 gånger RER
• Senior, mindre aktiv: 1,2 till 1,4 gånger RER

En kastrerad vuxen hund på 10 kg landar alltså på ungefär 394 gånger 1,6, det vill säga runt 630 kcal per dag.

Energibehovet i kcal säger ingenting om hur många gram du ska väga upp förrän du vet hur energität maten är. Det skiljer sig kraftigt mellan fodertyper:

• Torrfoder: cirka 400 kcal per 100 gram
• Våtfoder: cirka 100 kcal per 100 gram

Vår hund på 630 kcal per dag behöver alltså ungefär 155 till 160 gram torrfoder, eller cirka 630 gram våtfoder om den bara äter vått. Vid blandad utfodring delar du dagsbehovet proportionellt mellan de två.

Notera att 400 och 100 kcal per 100 gram är genomsnitt. Energitätheten varierar uppemot 30 procent mellan olika torrfoder, och light-varianter och premiumfoder skiljer sig markant. Kontrollera alltid kcal per 100 gram på just din förpackning och justera mängden därefter.

Två hundar med samma vikt kan ha helt olika behov. Det är därför doseringstabellen på påsen bara är en startpunkt.

Storleksrasen styr mer än totalvikten. Små hundar behöver mer energi per kilo kroppsvikt än stora. En chihuahua kan behöva 80 till 100 kcal per kilo och dygn, medan en grand danois klarar sig på 30 till 40 kcal per kilo. Det är därför beräkningen använder vikten upphöjt till 0,75 (så kallad metabolisk vikt) i stället för rak vikt.

Aktivitetsnivån är den största variabeln. Skillnaden mellan en stillsam sällskapshund och en bruks- eller jakthund i tjänst kan vara två till tre gånger för samma vikt. Var ärlig i bedömningen: två promenader om dagen är normal aktivitet, inte hög. Hög aktivitet är hund som mantrailar, jagar aktivt eller drar släde flera timmar i veckan.

Kastrering sänker behovet direkt. En kastrerad hund gör av med 20 till 25 procent mindre energi, samtidigt som aptiten ofta är oförändrad eller ökar.

Energibehovet följer hunden genom livet, och portionen behöver räknas om vid varje ny fas.

• Valp: Valpar behöver två till tre gånger så mycket energi per kilo som vuxna hundar, eftersom de växer. Mata efter rätt valpfas, inte efter vuxenbehov, det är den vanligaste orsaken till att växande valpar får för lite.
• Vuxen: Här gäller underhållsutfodring, alltså att hålla en stabil idealvikt. De flesta vuxna hundar mår bra av två mål per dag.
• Senior: Äldre hundar rör sig ofta mindre och behöver något lägre portioner, men behovet kan öka igen hos riktigt gamla hundar om förmågan att ta upp näring försämras. Väg och känn regelbundet.
• Dräktig eller digivande tik: Behovet stiger kraftigt under sista tredjedelen av dräktigheten och under digivningen, då kan det vara flera gånger normalbehovet. Här bör portioneringen ske i samråd med veterinär.

När det gäller antal mål mår vuxna hundar oftast bra av två mål per dag. Stora och jättestora raser bör dela maten på två till tre mål, eftersom de annars löper högre risk för magomvridning (GDV). Valpar under sex månader behöver tre till fyra mål per dag, jämnt fördelade över dygnet.

En uträknad portion är en startgissning, inte ett facit. Hundar är individer, och du behöver följa upp att portionen ger rätt resultat över tid.

Väg upp maten med en köksvåg i stället för att uppskatta med ett mått. Ett kaffemått torrfoder kan variera flera tiotals gram beroende på hur det packas, och små fel blir stora över veckor.

Kontrollera sedan resultatet genom att känna på hunden var till varannan vecka med hjälp av hullbedömning (BCS, Body Condition Score). Stämmer hullet inte med målet justerar du portionen med 10 procent åt gången och utvärderar igen efter en till två veckor.

• Räkna på fel vikt vid övervikt. En överviktig hund ska få foder beräknat på sin idealvikt, inte sin aktuella vikt. Annars cementerar du övervikten.
• Glömma godis och tuggben. Godbitar och tuggben utgör ofta 10 till 20 procent av dagsenergin. Ger du godis dagligen, dra av motsvarande från huvudmålen.
• Plötsliga foderbyten. Gå över till ett nytt foder gradvis under 7 till 10 dagar för att undvika diarré och kräkningar. Känsliga magar behöver längre tid.
• Anta att alla foder är lika. Kaloriinnehållet varierar kraftigt mellan märken. Läs alltid kcal per 100 gram och räkna om portionen vid byte.
• Lita blint på påsens tabell. Doseringstabellen utgår från ett genomsnitt. Använd den som startpunkt, men finjustera efter din hunds hull.

Vilken fodertyp du väljer påverkar både portionens storlek och hur du väger upp den, eftersom torrfoder och våtfoder skiljer sig kraftigt i energitäthet. Torrfoder är energität (cirka 400 kcal per 100 gram) och enkelt att portionera exakt, medan våtfoder innehåller mer vatten (cirka 100 kcal per 100 gram) och kan passa hundar som dricker för lite. På TailSense kan du jämföra foder från flera svenska butiker:

Osäker på vad som passar din hund? Vår guide Våtfoder vs torrfoder för hundar går igenom fördelar, nackdelar och vad forskningen säger om tandhälsa, hydrering och vikthantering.