En genomgång av vad forskningen och svenska veterinärer säger om komjölk till katter, varför de flesta vuxna katter inte tål det, hur situationen skiljer sig för kattungar, och vilka symptom du ska vara uppmärksam på.
Bilden av katten som lapar i sig en skål mjölk är kulturellt etablerad, men matchar inte vad veterinärer rekommenderar idag. De flesta vuxna katter är laktosintoleranta och kan få mag- och tarmbesvär av komjölk. Samtidigt är situationen mer nyanserad för kattungar, som har enzymet som behövs för att bryta ner laktos i modersmjölken.
I den här artikeln går vi igenom vad som händer i kattens kropp när den dricker komjölk, vad Agria och Cornell Feline Health Center skriver, hur skillnaden ser ut mellan kattungar och vuxna katter, och vilka symptom du ska vara uppmärksam på om katten ändå druckit mjölk.
Komjölk innehåller laktos (mjölksocker). För att bryta ner laktos behöver kroppen enzymet laktas, som omvandlar laktos till glukos och galaktos som tarmen kan ta upp. Kattungar har gott om laktas i tarmen för att kunna smälta moderns mjölk. Men när kattungen avvänjs (oftast vid 6 till 8 veckors ålder) börjar laktasaktiviteten minska, och de flesta vuxna katter har bara mycket lite laktas kvar.
Resultatet blir att laktosen från komjölk passerar genom tunntarmen utan att brytas ner och jäser istället av tarmbakterier i tjocktarmen. Det är denna jäsning som ger gas, lös avföring och magbesvär. Komjölk innehåller dessutom andra sockerarter och fetter som inte är anpassade efter kattens matsmältning.
Bilden av katten med en skål mjölk kommer från en tid då bondgårdar gav katter mjölk för att hålla dem nöjda och nära ladan. Det betyder inte att komjölk är bra för katter, bara att en del katter dricker det villigt. Katter dras till mjölkens fettinnehåll, inte laktosen.
Vuxna katter ska inte ges komjölk. Agria skriver att katter är laktosintoleranta, att vuxna katter saknar enzymet som bryter ner laktosen och att den då kan börja jäsa så att katten blir dålig i magen, samt att en vuxen katt enbart ska dricka vatten. Cornell Feline Health Center skriver att mjölk inte generellt rekommenderas som godsak till katt, eftersom många katter är laktosintoleranta och kan få mag-tarmbesvär av mejeriprodukter.
En vuxen katt får all vätska den behöver från färskt vatten. Mjölk täcker inte några näringsmässiga behov som katten inte redan täcker via ett komplett kattfoder. Mjölk innehåller dessutom kalorier som lätt bidrar till övervikt om de tillkommer utöver det dagliga foderintaget.
Att enstaka katter inte uppvisar synliga problem efter mjölk betyder inte att magen mår bra. Lindriga matsmältningsbesvär hos katt är svåra att upptäcka eftersom katter sällan visar smärta tydligt.
Kattungar har laktas och dricker modersmjölk under sina första veckor. Modersmjölk från katt skiljer sig dock kraftigt från komjölk: den har högre proteinhalt, högre fetthalt och annan sammansättning av aminosyror och fettsyror. Komjölk är därför inte ett fungerande substitut för kattungar, även om de kan smälta laktosen bättre än vuxna katter.
Om en kattunge är föräldralös eller behöver uppfödning på flaska ska man använda kommersiell kattmjölksersättning (på engelska KMR, Kitten Milk Replacer) som finns hos veterinär eller djuraffär. Dessa produkter är formulerade efter kattens specifika näringsbehov. Vanlig komjölk räcker inte näringsmässigt och kan ge magproblem även hos kattungar.
Kattungar avvänjs vanligen mellan 6 och 8 veckors ålder och övergår då till fast kattfoder anpassat för tillväxt. För mer om kattungars kost, se Kattungefoder, vad behöver kattungen?.
När kattungen är fullt avvänjd (cirka 8 veckor) börjar laktasproduktionen minska. Det finns alltså inget skäl att fortsätta ge mjölk efter avvänjning, och vid det laget täcker fast kattfoder allt katten behöver.
Om en katt fått komjölk och är laktosintolerant uppträder symptomen oftast inom 8 till 12 timmar. Vanliga tecken:
Symptomen är oftast lindriga och går över på 1 till 2 dagar när mjölken slutar ges. Om katten verkar uttorkad, är slö, har långvarig diarré eller blod i avföringen är det däremot tecken på att kontakta veterinär.
Lindriga magbesvär av enstaka mjölkintag brukar gå över av sig själv. Kontakta veterinär om något av följande inträffar:
Vid ihållande symptom eller tecken på uttorkning behöver katten bedömas av veterinär på plats.
De flesta vuxna katter saknar tillräckligt med laktas för att bryta ner laktosen i komjölk. Agria och Cornell Feline Health Center skriver att man ska avstå.
Komjölk är inte ett fungerande substitut för modersmjölk. Använd kommersiell kattmjölksersättning (KMR) från veterinär eller djuraffär.
Diarré, gasbildning och kräkningar är vanliga tecken. Kontakta veterinär vid uttorkning, blod i avföring eller långvariga symptom.
Lär dig om kattens vattenbehov, tecken på uttorkning och tips för att uppmuntra drickande.
Läs mer →Guide om protein, taurin, fett och hur ofta kattungen ska äta för optimal utveckling.
Läs mer →Varför dryckesfontäner kan hjälpa katten att dricka mer och vilka modeller som passar.
Läs mer →