Mjölk till katter: bra eller dåligt?

• Komjölk rekommenderas inte till vuxna katter, oavsett om den är laktosfri eller inte.
• Kattungar dricker modersmjölk men ska inte ges komjölk som ersättning.
• För föräldralösa kattungar finns kommersiell kattmjölksersättning hos veterinär eller djuraffär.
• Vanliga symptom på laktosintolerans är diarré, gasbildning och kräkningar.
• En vuxen katt får all vätska och näring den behöver via vatten och komplett kattfoder.

Komjölk innehåller laktos (mjölksocker). För att bryta ner laktos behöver kroppen enzymet laktas, som omvandlar laktos till glukos och galaktos som tarmen kan ta upp. Kattungar har gott om laktas i tarmen för att kunna smälta moderns mjölk. Men när kattungen avvänjs (oftast vid 6 till 8 veckors ålder) börjar laktasaktiviteten minska, och de flesta vuxna katter har bara mycket lite laktas kvar.

Resultatet blir att laktosen från komjölk passerar genom tunntarmen utan att brytas ner och jäser istället av tarmbakterier i tjocktarmen. Det är denna jäsning som ger gas, lös avföring och magbesvär. Komjölk innehåller dessutom andra sockerarter och fetter som inte är anpassade efter kattens matsmältning.

Svenska veterinärtjänster är samstämmiga: vuxna katter ska inte ges komjölk. FirstVet skriver att rekommendationen är att helt avstå, eftersom katter inte tydligt visar lindrigt obehag och ägaren riskerar att missa magproblemen. Agria och Purina ger samma besked. FirstVet påpekar också att laktosfri mjölk inte ger någon särskild fördel; rekommendationen att avstå gäller oavsett om mjölken är laktosfri eller inte.

En vuxen katt får all vätska den behöver från färskt vatten. Mjölk täcker inte några näringsmässiga behov som katten inte redan täcker via ett komplett kattfoder. Mjölk innehåller dessutom kalorier som lätt bidrar till övervikt om de tillkommer utöver det dagliga foderintaget.

Kattungar har laktas och dricker modersmjölk under sina första veckor. Modersmjölk från katt skiljer sig dock kraftigt från komjölk: den har högre proteinhalt, högre fetthalt och annan sammansättning av aminosyror och fettsyror. Komjölk är därför inte ett fungerande substitut för kattungar, även om de kan smälta laktosen bättre än vuxna katter.

Om en kattunge är föräldralös eller behöver uppfödning på flaska ska man använda kommersiell kattmjölksersättning (på engelska KMR, Kitten Milk Replacer) som finns hos veterinär eller djuraffär. Dessa produkter är formulerade efter kattens specifika näringsbehov. Vanlig komjölk räcker inte näringsmässigt och kan ge magproblem även hos kattungar.

Kattungar avvänjs vanligen mellan 6 och 8 veckors ålder och övergår då till fast kattfoder anpassat för tillväxt. För mer om kattungars kost, se Kattungefoder, vad behöver kattungen?.

Om en katt fått komjölk och är laktosintolerant uppträder symptomen oftast inom 8 till 12 timmar. Vanliga tecken:

• Lös avföring eller diarré
• Gasbildning och uppblåst mage
• Kräkningar
• Kurr och ljud från magen
• Minskad aptit eller dåsighet på grund av obehag

Symptomen är oftast lindriga och går över på 1 till 2 dagar när mjölken slutar ges. Om katten verkar uttorkad, är slö, har långvarig diarré eller blod i avföringen är det däremot tecken på att kontakta veterinär.

Lindriga magbesvär av enstaka mjölkintag brukar gå över av sig själv. Kontakta veterinär om något av följande inträffar:

• Diarrén pågår mer än 24 till 48 timmar
• Katten kräks upprepade gånger
• Katten är slö, vägrar äta eller dricker mindre än vanligt
• Det finns blod eller slem i avföring eller kräkningar
• Det är en kattunge, dräktig eller ammande katt, eller en katt med känd grundsjukdom

Vid akuta symptom kan FirstVet eller motsvarande digitala veterinärtjänster användas för bedömning, men fysiskt veterinärbesök behövs vid uttorkning eller ihållande symptom.