Socialisera valp - viktiga steg i utvecklingen

Socialisering handlar om att valpen får positiva upplevelser av människor, djur, ljud, ytor och miljöer under de veckor då hjärnan är som mest mottaglig. Under socialiseringsfasen, som pågår från cirka tre till tolv veckor, har valpen ett ovanligt litet rädslosvar mot nya saker. Den närmar sig människor och föremål med nyfikenhet i stället för försiktighet.

Forskningen pekar på att valpar är som mest öppna för nya bekantskaper mellan tre och fem veckors ålder, och att intresset för att gå fram till okända människor börjar avta efter det. Efter cirka fjorton veckor är det betydligt svårare att bygga grundläggande tillit till människor. Hundar som inte fått positiv mänsklig kontakt under den här tiden är mer benägna att utveckla rädsla och aggression som vuxna.

Den första tiden efter födseln händer allt på en gång. Här är de utvecklingsfaser som svenska veterinärer och uppfödare brukar följa:

• Neonatal period (dag 1 till cirka 12): Valpen är blind och döv, sover nästan hela dygnet och är helt beroende av tiken. Hanteringen ska vara kort och försiktig.
• Övergångsperioden (dag 12 till cirka 20): Ögonen öppnas, hörseln kommer igång, och valpen börjar stå och ta sina första steg. Mjölktänderna kommer fram runt tre till fyra veckor.
• Socialiseringsfasen (vecka 3 till 16): Valpen börjar leka med syskonen, lär sig hundspråk via tiken och blir nyfiken på människor och saker i omgivningen. Det är nu de första intrycken sätter sig.
• Juvenil fas (3 till 7 månader): Snabb fysisk tillväxt, mer självständighet och en tendens att testa gränser. Kroppen växer snabbare än hjärnan hinner med.
• Tonårsfas (cirka 6 till 18 månader): Hormonerna kommer i gång, och du kan se beteenden som påminner om en tonåring som plötsligt inte lyssnar lika bra. Mental mognad nås oftast först vid två års ålder.

När valpen flyttar hem, vanligtvis runt åtta till nio veckor, är ungefär halva socialiseringsfasen redan passerad. Det betyder att uppfödarens arbete spelar stor roll, men du som ny valpägare har fortfarande flera veckor på dig att lägga grunden. Den första tiden tillsammans behandlar vi mer i detalj i Adoptera hund - första tiden.

Tanken med miljöträning är inte att bocka av en lång lista så fort som möjligt, utan att bygga upp positiva associationer i lugnt tempo. Sveland Djurförsäkringar och Bozita brukar peka på samma kärnområden, baserat på vad svenska beteenderådgivare rekommenderar.

Människor och djur:

• Vuxna av olika utseende, längd och röstläge
• Barn i olika åldrar (de rör sig och låter annorlunda än vuxna)
• Personer med rullstol, rullator, cykel, sparkcykel eller paraply
• Andra friska, vaccinerade och lugna hundar
• Helst också katter, om valpen ska bo med eller möta dem

Ljud:

• Dammsugare, hårfön, gräsklippare, diskmaskin
• Tv, radio, telefonsignaler, dörrklocka
• Trafikljud, sirener och senare även smällare

Ytor och underlag:

• Gräs, grus, asfalt, snö, is
• Trä, sten, kakel, plastmatta, halt golv
• Vatten i olika former (regn, leriga pölar, smal bäck)

Miljöer:

• Skogspromenad och stadspromenad
• Köpcentrum eller utomhusmiljö med många människor
• Trapphus, hiss, broar och tunnlar (med tanke på akustiken)
• Buss, bil, tåg och om möjligt båt

Mitt i den positiva nyfikenheten dyker det upp perioder då valpen plötsligt verkar rädd för saker den klarat tidigare. De kallas rädslofaser, och de är en helt normal del av utvecklingen. Forskningen brukar peka på fyra perioder där valpen är extra känslig:

• Vecka 8 till 10: Den första rädslofasen sammanfaller ofta med flytten till nytt hem. Skrämmande upplevelser här riskerar att sätta sig på lång sikt.
• 5 till 7 månader: Den så kallade spökperioden. Valpen kan stelna till framför skuggor, en stol som flyttats eller en soptunna den passerat tio gånger.
• 10 till 12 månader: Den första tonårsrädslofasen, då självständigheten blir större och hunden kan reagera på sådant den klarat förut.
• 18 månader till 2 år: Den sista, som varierar mycket mellan individer. Hos större raser kommer den ofta senare.

Hanteringen är densamma vid varje fas: tvinga inte hunden in i situationen, men trösta inte överdrivet heller. Stå kvar lugnt, ge hunden tid att titta, belöna när den frivilligt går framåt eller slappnar av. Att backa undan något steg och försöka igen senare är inget misslyckande, det är bra träning.

De första promenaderna handlar mer om upplevelser än om sträcka. En valp på tre månader behöver inte gå långt, men den behöver gå på olika underlag, möta vanliga ljud och stå still ibland för att titta. Många använder de första veckornas promenader till att helt enkelt sitta på en bänk och låta valpen ta in världen.

Bilresor är en kategori för sig. Börja med korta turer på fem till tio minuter, gärna utan att destinationen är veterinären. Veterinärbesök är ofta valpens tidigaste bilminne, och det vill du inte ska bli det enda bilminnet. Det är också nu du lägger grunden för kopplinlärning innan dragandet hinner sätta sig som vana. Det går vi djupare in på i Hunden drar i kopplet - lösningar som fungerar.

Här är ett enkelt upplägg som många svenska valpkurser och uppfödare brukar rekommendera. Anpassa det efter din valp och hur uppfödaren har börjat.

Vecka 1 hemma (cirka 8 till 9 veckor):

• Lugn introduktion till hemmet, en familjemedlem i taget
• Korta vilostunder och fasta sovplatser
• Försiktig hantering av tassar, öron och mun (förbereder veterinärbesök och tandvård)
• Rätt foder för åldern, se Valpfoder - vad behöver valpen?

Vecka 2 till 4:

• Korta promenader, gärna med samma rutt först
• Möten med några få lugna människor i hemmiljö
• Bilresor i några minuter, helst utan resmål
• Övning på att vara ensam i korta stunder

Vecka 5 till 8 (cirka 12 till 16 veckor):

• Valpkurs eller valpträff med jämnåriga, lugna valpar
• Stadsmiljö i korta doser, med utrustning som passar valpens storlek
• Ljudträning med låg volym på tv och senare olika ljudklipp
• Mer varierade underlag och miljöer

Vecka 9 och framåt:

• Längre promenader i takt med att lederna mognar
• Mental aktivering och enkel träning, läs vår guide till att aktivera hunden
• Kontakt med fler människor och hundar i takt med valpens utveckling

Det är lätt att tro att mer alltid är bättre, men en valp som blivit överstimulerad kan reagera precis tvärtom mot det du hoppats på. De vanligaste misstagen är:

• För mycket på en gång. En tur i city, möte med fyra nya hundar och bilresa hem på samma dag är för mycket för de flesta valpar.
• Tvång framåt. Att lyfta upp en rädd valp och bära den fram till det den är rädd för bygger inte trygghet.
• Ingen vila. Valpar behöver mycket sömn, oftast 18 till 20 timmar per dygn. Utan vila kan miljöträning bli kontraproduktiv.
• Vänta tills vaccinationsprogrammet är klart. Då har du redan missat halva socialiseringsfasen. Lös det med att bära valpen och välja miljöer noga, inte med att stanna hemma.
• Bara träffa hundar. En valp som bara träffar andra hundar kan utveckla mer intresse för dem än för sin egen ägare. Variation är viktigare än mängd.

Att en hund är äldre än fyra månader betyder inte att det är försent. Tidsfönstret stänger inte tvärt, det blir bara svårare att ta in helt nya kategorier av intryck. För en hund som inte fått tillräcklig socialisering eller som utvecklat rädsla finns det fortfarande mycket att göra:

• Arbeta i mycket små steg och på avstånd från det som är jobbigt
• Använd belöning för att skapa positiva associationer
• Ta hjälp av en certifierad hundbeteenderådgivare om rädslan är stark
• Räkna med att framstegen tar längre tid än hos en valp i socialiseringsfasen

För många hundar går det att bygga upp en god grundtrygghet även senare i livet. Det kräver dock mer tålamod, lugnare miljöer och oftast professionell hjälp.