Att adoptera en katt är en av de finaste sakerna du kan göra som djurvän. Den här artikeln går igenom allt du behöver veta – från ekonomi och praktiska förberedelser till hur du hjälper katten att trivas i sitt nya hem.

Att adoptera en katt är en av de finaste sakerna du kan göra som djurvän. Du ger en hemlös katt en andra chans och får samtidigt en lojal och kärleksfull kompanjon. Men precis som vid alla beslut som rör ett levande djur är det viktigt att tänka igenom beslutet noggrant – både för din egen och för kattens skull.
I Sverige uppskattas det finnas runt 100 000 hemlösa katter. Katthem och jourhem runt om i landet arbetar ideellt för att ta hand om dessa katter, ge dem vård och förmedla nya hem. Genom att adoptera istället för att köpa från uppfödare hjälper du till att minska detta samhällsproblem, samtidigt som du får en ny familjemedlem.
Den här artikeln går igenom vad du bör tänka på innan, under och efter adoptionen – från ekonomi och praktiska förberedelser till hur du hjälper katten att trivas i sitt nya hem.
Innan du kontaktar ett katthem bör du ställa dig själv några viktiga frågor. En katt kan leva 15–20 år, och under hela den tiden är det du som ansvarar för att katten får den omsorg den behöver.
Om svaren på dessa frågor känns bra är du redo att gå vidare i adoptionsprocessen.
En vanlig fråga är om man ska adoptera en kattunge eller en vuxen katt. Båda alternativen har sina fördelar, och valet beror mycket på din livssituation.
Kattungar är lekfulla och formbara, men kräver också mer övervakning, träning och tålamod. De behöver sällskap och bör inte vara ensamma långa stunder – många katthem adopterar därför inte ut kattungar som ensamkatter, utan föredrar att de går ihop med ett syskon eller till ett hem där det redan finns en katt.
Vuxna katter har en redan etablerad personlighet, vilket gör det lättare att veta vad du får. De är ofta lugnare än kattungar och kan passa bättre för dig som vill ha en mer avslappnad kompanjon. Katthemmets personal känner sina katter väl och kan hjälpa dig att hitta en katt som matchar din livsstil.
Glöm inte att äldre katter ofta har svårare att hitta nya hem, trots att de kan vara de mest trogna och tacksamma sällskapen. Att adoptera en äldre katt är en fin insats.
Det finns framför allt två sätt att adoptera en katt i Sverige:
Det vanligaste och säkraste alternativet. Katthem som Stockholms Katthem, Kattstallet eller lokala föreningar under Djurskyddet Sverige tar hand om hemlösa katter och förmedlar dem till nya hem. Katterna är veterinärundersökta, vaccinerade, kastrerade och ID-märkta innan adoption. Många katthem har även jourhem – privata hem där volontärer tar hand om katter temporärt i väntan på ett permanent hem.
Ibland behöver katter omplaceras från privatpersoner, till exempel på grund av allergi, skilsmässa eller sjukdom. Om du adopterar från en privatperson är det viktigt att säkerställa att katten är vaccinerad, ID-märkt, kastrerad och registrerad i Jordbruksverkets kattregister.
Det går också att adoptera katter från utlandet, främst från Sydeuropa och Östeuropa. Organisationer som hanterar internationella adoptioner sköter importkraven, inklusive vaccinationer, avmaskning och EU-pass. Tänk dock på att en utlandsadopterad katt kan ha haft en tuffare start och behöva extra tid och tålamod.
Processen kan variera något mellan olika organisationer, men följer oftast dessa steg:
Var beredd på att katthemmet ställer många frågor – det är för att säkerställa att både du och katten får den bästa starten möjliga.
Adoptionsavgiften varierar beroende på katthem, kattens ålder och vad som ingår. Generellt ligger kostnaden mellan 800 och 2 900 kronor. I priset ingår vanligtvis:
Denna kostnad är betydligt lägre än vad det skulle kosta att betala för alla dessa åtgärder själv. Adoptionsavgiften bidrar dessutom till att finansiera katthemmets fortsatta verksamhet.
Utöver adoptionskostnaden behöver du grundutrustning som kattlåda, matskålar, klösträd, bädd och leksaker. Räkna med en startkostnad på cirka 1 500–3 000 kronor för utrustning.
Sedan den 1 januari 2023 ska alla katter i Sverige vara ID-märkta med mikrochip och registrerade i Jordbruksverkets kattregister. Registreringen ska göras innan katten är fyra månader gammal. Om du tar över en katt som är äldre än tre månader ska du registrera dig som ny ägare inom fyra veckor.
Om du adopterar från ett katthem är katten redan ID-märkt. Du behöver då registrera ägarbytet i Jordbruksverkets e-tjänst. För detta krävs e-legitimation (exempelvis mobilt BankID) och kattens ID-nummer.
Registreringen kostar 40 kronor per katt och är en engångskostnad. Kravet gäller både innekatter och utekatter födda 2008 eller senare. Observera att Jordbruksverkets register är lagstadgat och inte samma sak som de frivilliga registren hos SVERAK eller Svenska Kennelklubben.
En kattförsäkring är en av de viktigaste investeringarna du gör som ny kattägare. Veterinärvård kan bli mycket dyrt – en genomsnittlig behandling kostar omkring 10 000 kronor, och enstaka operationer kan överstiga 100 000 kronor.
Om katten du adopterar redan har en försäkring (vilket många katthem erbjuder) är det bästa alternativet att ta över den befintliga försäkringen. Då får du ett obrutet skydd och slipper karensperioden, den tid då försäkringen inte täcker sjukdomar. Karenstiden är vanligtvis runt 20 dagar vid en nyförsäkring.
Är katten oförsäkrad bör du teckna en försäkring så snart som möjligt. Tänk på att sjukdomar som katten redan har vid teckningstillfället ofta undantas. Att försäkra tidigt är därför alltid att rekommendera.
För att jämföra olika försäkringsbolag och hitta rätt försäkring för din nya katt kan du använda vår jämförelsemotor för katt- och hundförsäkringar. Där kan du filtrera på självrisk, maximal ersättning, tandtäckning och mycket mer.
Innan katten kommer hem bör du ha följande på plats:
Göm eller säkra sladdar, täck öppna fönster och balkonger, och ta bort giftiga växter som liljor, tulpaner och azaleor som kan vara farliga för katter.
När katten kommer hem är det viktigt att ge den tid och utrymme att anpassa sig. För många katter är flytten till ett nytt hem en stressande upplevelse, och det är helt normalt att katten reagerar med att gömma sig, äta sämre eller vara extra vaksam.
Låt katten vänja sig vid ett mindre rum först, där kattlåda, mat, vatten och en viloplats finns på plats. När katten verkar trygg och nyfiken kan du gradvis öppna upp tillgången till resten av hemmet.
Tvinga aldrig fram klappar eller interaktion. Sitt lugnt i rummet och låt katten komma till dig i sin egen takt. En del katter blir trygga på några timmar, andra behöver veckor.
Mata på samma tider varje dag, rengör kattlådan regelbundet och skapa förutsägbarhet. Rutiner är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna för katter.
Syntetiska feromoner (som Feliway) kan hjälpa katten att slappna av i den nya miljön. De finns som väggkontakter och spray.
Om du har andra katter sedan tidigare bör introduktionen ske stegvis. Håll katterna separerade till en början och låt dem vänja sig vid varandras dofter genom att byta filtar eller leksaker mellan dem. Först när båda verkar lugna kan du låta dem träffas under övervakning.
En adopterad katt bör få ett veterinärbesök inom de första veckorna i sitt nya hem, även om katten nyligen har undersökts på katthemmet. Det är ett bra tillfälle att etablera kontakt med din nya veterinär och gå igenom kattens journal.
Håll koll på följande under de första veckorna:
En del adopterade katter har haft en tuff bakgrund och kan behöva extra tid för att bygga förtroende. Ha tålamod – det är en investering som lönar sig.
Om du planerar att låta din katt gå ut bör du vänta minst två till tre veckor innan du släpper ut den för första gången. Katten måste först lära känna det nya hemmet inifrån så att den har en trygg plats att återvända till.
När det är dags, börja med korta utflykter under övervakning. Låt katten utforska närområdet i sin egen takt. Ha dörren öppen så att katten kan gå in igen när den vill.
Om du har flyttat lokalt finns det risk att katten försöker hitta tillbaka till sitt gamla område. Se till att ID-märkningen är uppdaterad så att katten kan spåras om den går vilse.
Nej, det är en vanlig missuppfattning. De allra flesta katter på katthem är helt normala katter som hamnat i en oförskylld situation – ägaren har blivit sjuk, allergisk, separerat eller gått bort. En del är födda till hemlöshet eller har rymt utan att vara ID-märkta. Katthemmets personal känner varje katts personlighet och kan matcha rätt katt med rätt hem.
Ja, men tänk på att katten behöver sällskap. En vuxen katt kan vara ensam under arbetsdagen, men bör inte lämnas långa stunder dag efter dag utan stimulans. Två katter som trivs ihop är ofta den bästa lösningen om du är borta under dagarna.
Nej, många katter lever utmärkta liv i lägenhet. Det viktiga är att miljön är stimulerande med klösträd, utsiktsplatser, leksaker och mänsklig interaktion.
Att adoptera en katt är en generös och betydelsefull handling. Med rätt förberedelser och realistiska förväntningar kan du ge en hemlös katt ett tryggt och kärleksfullt hem – och få en trogen kompanjon under många år.
Har du tid, råd och förutsättningar att ta hand om en katt i 15–20 år?
Adoptera från ett katthem för en trygg process där katten är veterinärundersökt och vaccinerad.
Registrera katten i Jordbruksverkets kattregister och teckna försäkring direkt.
Ha kattlåda, mat, klösträd och en trygg viloplats på plats innan katten kommer hem.
Tålamod är nyckeln – låt katten anpassa sig i sin egen takt.
Du ger en hemlös katt en andra chans och får en trogen kompanjon.
På TailSense kan du jämföra katt- och hundförsäkringar från flera försäkringsbolag på ett och samma ställe. Du kan också jämföra priser på kattfoder och tillbehör från över tio onlinebutiker, använda vår foderkalkylator och hitta veterinärer nära dig.
Jämför försäkringar →Lär dig om kattens vattenbehov, tecken på uttorkning och tips för att uppmuntra drickande.
Läs mer →En komplett guide till kattungars näringsbehov.
Läs mer →Guide till att välja rätt våtfoder för din katt.
Läs mer →