Foderomläggning för katter – gör det rätt

Kattens matsmältningssystem skiljer sig från hundens och människans. Katter är utpräglade köttätare med en tarmflora som är anpassad för att bryta ner specifika typer av proteiner och fetter. När fodret byts abrupt förändras förutsättningarna för de miljarder bakterier som lever i tarmen, vilket kan leda till obalans och matsmältningsproblem.

Vid ett plötsligt foderbyte hinner inte tarmens bakteriekultur anpassa sig till den nya kosten. Resultatet kan bli diarré, kräkningar, förstoppning eller gasbildning. Hos känsliga katter kan även lindriga foderbyten orsaka veckor av magbesvär.

Till skillnad från många andra djur kan katter inte hantera längre perioder utan mat. Om en katt slutar äta börjar kroppen snabbt bryta ner sitt eget kroppsfett för att få energi. Problemet är att kattens lever inte är anpassad för att hantera stora mängder fett på en gång.

Tillståndet kallas hepatisk lipidos, eller fettlever, och är en av de vanligaste leversjukdomarna hos katt. Redan efter några få dagar utan tillräckligt näringsintag kan fett börja lagras in i levercellerna, vilket påverkar leverns funktion. I allvarliga fall kan det leda till leversvikt och död.

Överviktiga katter löper särskilt hög risk. Om din katt inte har ätit på ett dygn, eller äter väldigt lite under flera dagar, bör du kontakta veterinär.

Det finns flera situationer där foderbyte blir nödvändigt eller lämpligt:

Den grundläggande principen är enkel: blanda det nya fodret med det gamla i gradvis ökande proportioner. Exakt hur lång tid foderbytet bör ta varierar beroende på kattens känslighet, men de flesta rekommendationer ligger på 7–14 dagar. För känsliga katter eller vid byte till ett väsentligt annorlunda foder kan det ta ännu längre tid.

Rekommenderat schema

För kräsna katter

Om katten är tveksam till det nya fodret kan du prova att:

• Värma fodret lätt (förstärker doften)
• Ställa en skål med det nya fodret bredvid det vanliga så katten vänjer sig vid lukten
• Strö lite av det nya fodret ovanpå det gamla

I kattens tarm lever miljarder bakterier som tillsammans utgör tarmfloran, eller mikrobiomet. Dessa bakterier spelar en avgörande roll för matsmältningen, näringsupptaget och immunförsvaret.

När fodret ändras förändras också förutsättningarna för dessa bakterier. Vissa bakterier trivs bättre med det nya fodrets sammansättning medan andra får sämre förutsättningar. Om förändringen sker för snabbt hinner inte tarmfloran anpassa sig, vilket kan leda till en obalans där ogynnsamma bakterier tar överhanden.

Det är också anledningen till att ett lyckat foderbyte kan ta olika lång tid för olika katter: tarmflorans sammansättning är individuell och påverkas av kattens hela livshistoria.

Om veterinären har ordinerat ett medicinskt specialfoder gäller samma princip om gradvis övergång. Ibland kan det dock vara extra utmanande eftersom veterinärfoder kan skilja sig mer i smak och konsistens från det katten är van vid.

Om det är medicinskt nödvändigt att katten byter till ett visst foder och katten vägrar, kontakta din veterinär. Det finns strategier och ibland alternativa foder som kan fungera bättre.

Eliminationsdiet vid misstänkt allergi

Vid misstanke om foderallergi kan veterinären rekommendera en eliminationsdiet. Detta är en särskild form av foderbyte där katten under minst 8 veckor endast får äta ett foder med proteinkällor den aldrig tidigare exponerats för, eller ett hydrolyserat foder där proteinerna är så finfördelade att immunförsvaret inte reagerar på dem.

Om du nyligen har tagit hem en kattunge bör du fortsätta med samma foder som uppfödaren gav under minst en månad. En ny miljö är tillräckligt stressande i sig, och att samtidigt byta foder ökar risken för magproblem.

När kattungen har landat och känner sig trygg i sitt nya hem kan du börja en gradvis övergång om du vill byta foder. Använd samma principer som för vuxna katter, men var extra uppmärksam eftersom kattungar kan vara känsligare.